onsdag 20 oktober 2010

Griftetal av år 1619


Detta är ett inlägg för er som är lika förtjusta i gammalsvenska och kyrkohistoria som jag. – På posten fick jag nämligen ett griftetal – begravningstal – från 1619, som jag vunnit billigt på Tradera.

I återgivningen av dess första del nedan är stavningen bibehållen, men radindelning och typstorlek är anpassad. Interpunktion är i rimlig mån bibehållen. För att något öka läsbarheten har jag infört vissa styckebrytningar, och markerat dessa med snedstreck inom klamrar ([/]).

Griftetalet begynner sålunda:
»Then VII. Lijkpredikningen hållen i Dandery Kyrkua / uthi Edle och Wälborne Joncker Göstaff Baners Begraffning / then 7. Junij, Anno 1619.

Texten aff Wijshetennes Bock 3. Cap.

The Rättferdighas Siälar äre i GUDZ Hand / och intet dödzqwal kommer widh them.

Uthläggningen.

När wij betänkia / medh hwadh sorgh wij födhas hijt i werlden / medh hwadh sorgh och bekymmer wij leffua / medh hwadh sårg wij skola skilias hädan / och död aff thenna werlden: Så är thenna allena wår tröst / ja wår enda tröst / som Gudh käär haffua / att wij effter thetta liffuet/ skola medh JEsu Christo / och hans uthkorade / bekomma hoos honom itt ewigt lijff / glädie tillfyllest / och lustigt wäsende på Gudz högra hand ewinnerliga.

En sådan öffuermåttan hughneligh tröst / haffua wij här til at lära / aff thenna upläsna sköna / herligha och märkeligha Sentens / som är taghin aff thet tridie Capitlet uthi Wijßhetenes bock. I hwilken giffs tilkenna / hwart the rättferdighas siäölar tagha wägen / när the ifrån kroppen skilias / genom then timmeligha dödhen. Nämligen the komma i Gudz hand / medh Christo i Paradis / medh Lazaro i Abrahams skööt: Ja / the bekomma medh Paulo then ewigha herlighetennes oförgängeligha Crono / then JEsus Christus giffua skal oß allom / som förwänta hans herliga uppenbarelse / som Paulus talar. Intet dödzqwal kommer widh them / ingen sorg / anfechtning / fattighdom / siukdom / förföljelse / ingen nödh / ehwadh nampn hon helst haffua kan.

Ther aff alla gudhfruchtigha froma Christna / kunna genom then werdighe helighe Andes bistånd /tagha en krafftigh tröst och hughswalelse / emoot alt thet onda oß möter i thenna werlden: Nämligha at wij / och alla wåra kärkomna skola som godha wandringsmän / på sistone komma til itt gott herberge / til thet himmelska Jerusalem / till thet ewigha uthloffuade Landet / til the helgha Englars / och uthwalda siälars hoop och gemenskap i Himmelen / ther see Gudz ansichte emoot ansichte / äwen som han är / lofwa honom medh ängla sången / Esa. 6. och säya: Helkigh / heligh / heligh ästu Herre Zebaoth. Medh Lambsens sång. Apoch. 15. och säya. Stoor och underligh äro thin wärk / Herre Gudh alzwolligh / rättfärdige och sanne äro tina wäghar / tu helgonens Konung.

För thenna sköna tröst skull / wele wij komma til sielffua orden / och them i Gudz fruchtan medh hwar andra kortelighen och enfalligen betrachta i thenna twenne stycken.

Thet förra skal wara om the Rättferdigha.

Thet andra om theras boning effter thetta lijfwet.


Hwad för helsosamma Lärdomar / wij kunna ther aff tagha / oß till rättelse uthi itt gudelight leffuerne / wil man i hwario stycke korteligen tilkänna giffua. GUdh alzmechtigh förläne oß här til / sin helghe andes mildrijka wälsignelse / genom JEsuom Christum wår HERRA.

Thet Förra Stycket.

HWadh nu thet förra stycket belangar / som är om the rättferdigha / så talar then helgha Skrifft offta och wäl om them: Synnerligen i Psalmerne. Såsom i then 34. lyda orden altså: Tå the rättferdighe ropa / så hörer HERREN / och hielper them uthu all theras nödh. Item ther sammastädes. Then rättferdige måste myckit lijda / men HERREN hielper honom uthu thy allo. Uthi then 37. Jagh haffuer ung warit / och är gammal worden / och haffuer än nu aldrigh sedt / then rättferdiga förlåtnan / eller hans sädh gå effter brödh. Och ther sammastädes. HERREN hielper the rättferdiga / han är theras starckheet i nödhenne. I then 92. Psalm: Then rättferdighe skal grönskas såsom itt Palmeträä / han skal wäxa såsom itt Cedreträä på Libanon. I then 112. Then rättferdighe skal aldrigh warda förgätin. Uthi Ordspråkens Book i thet 14. ståår: Then rättferdige är ock i dödhenom frijmodigh.

[/]

Esaias säger cap. 56. Then rättferdige förgåås / och ingen är som lägger thet på hiertat. Therföre är aff nöden / at wij beskådha / hwilka the rättferdiga äre / som wijßheten här om talar. Så menar icke wijßheten här the rättferdiga / som kunna medh theras gerningar / förtiena Gudz nåde och wänskap / och itt ewinerligt lijff: Såsom uti oskullighetenes stånd skee kunde: TY tå stodh thet uthi menniskiones förmögenheet fulborda lagen / och ther igenom rättferdigh och saligh warda. Förthenskul sägher Paulus Rom. 10. och Gal. 3. Moses skriffuer om then rättferdigheet / som kommer aff lagen: At hwilken menniskia som thet gör / han leffuer ther uthi. Sedan till thet andra / så menar icke heller wijßheten här them / som hålla sigh rättferdiga aff theras uthwertes gerningar och leffuerne. Såsom man lääs Luc. 18. om en Phariseer / hwilken gick fram i Templet / tackade Gudh / at han icke war som andra menniskior / röffuare / orättferdig hoorkarl / eller som en Publican: Uthan han fastade twå resor om wekon / och gaff tijende aff alt thet han ätte. Men Christus ogillade hans rättferdigheet och sade at Publicanen / gick heem igen / meer rättferdigat / än thenna Phariseen.

[/]

Så ogillade ock JEsus CHristus samma rättferdigheet Matth. 5. THer han sade til sijna LÄrjungar: Uthan idhor rättferdigheet / öffuergåår the Skrifftlärdas och Phariseers / tå skolen j icke komma i himmelriket. Och hoos Matt. 23. cap. lijknar han sådana rättferdiga whid graffuer / som uthan til äre hwijtmerade / och uthwertes synas dejliga: men inwärtes äre the fulla mewdh the dödas been / och all oreenligheet / giffuer ther mz tilkenna / at sådana kenna intet theras inwertes orenligheet / såsom arffsynden / alla onda tanckar / affecter och begärelser / hwilka sträffua emoot GUdz lagh: Uthan när the i uthwertes måtta icke haffua begått någon dödeligh synd / och uppenbar dårhheet / så mena the thet är alt wäl bestält / the äro rättferdige / och Gudh är medh them wäl tilfridz.

[/]

Uthan till thet tridie / så talar Wijssheeten här om the rättferdiga / som som aff Gudz lagh förnimma och kenna uthi theras samwet / at the äre aflade i synd / födde wredennes barn / och haffua i margfalligha måtto medh tanckar / ord och gerningar försedt sigh emoot Gudh / och förtörnat honom: Weta sigh alt så wara skylliga under lagsens förbannelse / döden och then ewiga fördömelsen. Ther näst fly til Gudh / ångra och begråta synderna / och bidia om nådh och wänskap / och syndernas förlåtelse / för Jesu Christi förskyllan skull: Troo ock / at Gudh wil ingen syndares dödh. Som han sielff talar hoos Ezech. cap 33. Troo at JEsus Christus är kommen i werlden / til at göra syndare saliga. 1 Tim. 1. Troo at GUdh icke sende sin Son til at döma werlden: uthan at werlden skulle haffua lijff genom honom. Joh. 3.

[/]

Ther til medh förståås och här sådana rättferdiga som uthi sin troo försaka all ogudachtigheet / och tiena leffuande Gudh i heligheet och rättferdigheet / alla theras lijffzdagar. Så warder Loth kallat aff Apostelen rättferdigh 2 Pet. 2. och war likwäl en fattigh syndigh menniskia / som man see kan aff thet 19. Cap. i then första Mosis book. Så war K. Dawid en rättfärdigh man / och likwäl tilförende en groff Syndare 2 Sam. 11. Sammaledes Petrus som Christum förnekade. Mat. 26. Och Paulus som förfölgde Gudz försambling. Act. 9. Och sådana rättferdigha äre icke i alle måtte rene ifrånh synd / som Johannes lärer 1. Cap. 1. Uthan haffua sina feel och swagheter. Som skriffui ståår i ordspråksens book. Cap. 24. Een rättfärdigh faller sino resor / och ståår åter up. Therföre Apostelen Paulus klagar sigh sedhan han war omwend till Gudh at synden lådde widh honom / som man lääs Rom. 7. ther han så säger. Thet goda som iagh wil / thet gör iagh intet: Uthan thet onda som iagh icke wil / thet gör iagh: Om iagh nu gör / thet iagh icke wil: Så gör icke nu iagh thet / uthan synden som boor i migh. Så finner iagh nu i migh en lagh / iagh som wil göra thet gott är / at thet onda lådher widh migh. Ty iagh haffuer lust til Gudz lagh/ effter then inwertes menniskiona. Men iagh seer en annor lagh i mina lemmar / som strider emoot then lagh / som i min hogh är / och griper migh fången uthi syndennes lagh / som är i mina lemmar. Jagh arma menniskia / hoo skal lösa migh ifrån thenna dödsens krop? Haffua altså Gudz barn sina feel / så länge the leffua här i werlden: Men the låta icke synden taga öffuerhanden medh sigh / uthan beflijta sigh om at dämpa henne til thes the öffuerwinna henne. Såsom Paulus herligeh förmanar til the Romare Cap. 6. Låter nu /sägher han / icke synden wållgih wara i idor dödheligha Lekamen / så at i henne effterfölien uthi hennes lustar: Och giffwer icke syndene idra lemmar til orättferdighetennes wapn: Utan giffuer idher sielffua Gud / lijka som the ther dödhe haffue warit / och nu leffua.

Men hwarföre kallas sådana rättferdiga / som så haffua sina feel och swagheter / och dagelighen dagz synda för Herranom? Swar: Thet skeer först / för Jesu Christi rättferdighetz skul / hwilken Gudh gifuer och tilägnar them genom troon. Samma rättfärdigheet / är såsom en Konungzkiortel / och betecker them i Gudz åsyn. Therföre och Esaias frögdadhe sigh så högeligen öffuer sama rättferdigheet Cap. 61. Och sade. Jagh frögdar migh i Herranom och min siäl är gladh i minom GUdh: ty han haffuer migh uthi klädt medh salighetennes klädher / och draghit uppå migh rätferdighetennes Kiortel / såsom een brudhgumme i sitt prål / såsom en Prest i sin prudning / och såsom en brudh hoffuerar uthi sin skrudh.

[/]

Til thet andra kallas Gudhz barn rättferdigha Compraré, när man liknar them emoot mörksens och werldzens barn. The ther giffua sina lemmar orätferdighetenne til tienst / och låta synden weldelighen regera i theras lekamen: wandra altså uthu tehn ena syndenin uthi then andra / och falla ifrån then ena orättferdigheten til then andra: Men Gudz barn the döda theras kötzliga begärelser / och styra synden / som är i theras lemmar / til thes the så råda öffuer henne. Therföre kallar man them medh rätta rättferdiga / och the andra orättferdigha.

[/]

Til thet tridie / kallas Gudz barn rättferdigha / propter novam obedientiam: för then nyia hörsamheten skul / som the bewijsa leffuande GUdh: ty the beflijta sigh om / at leffua Christo Jesu / som för them dödh och upstånden är. 2. Cor. 5. OCh hålla för nogh at wara / attthe i förlijdin tijdh haffua slitit sitt leffuerne effter hedningarnas wilia: Therföre beflijta the sigh / genom then helge andes bijstånd / then tijdh som tilbaka är i kötet / leffua effter Gudz wilja. 1 Pet. 4. I heligheet och rätferdighet i alla theras lijfzdagar / som Zacharias talar i lofsången. Luc. 2. Här kan något widare säya: Små barn / the kunna intet troo på Jesum Christum / ey heller leffua uthi sådana dygder / som tu här om talar / huru kunne thetå kallas rättferdigha för Gudh? Swar. När the döpas i then H. Trefaldigheetz nampn / så förnyas theras sinne och siäl genom Döpelsen / och then helga Anda / hwilken wercker i them troon: Ty effter thet är omögeliigt / at täckias och behagha Gudhi wäl / och them hörer Gudz rijke til / som Christus sägher Matth. 18. Så haffua the ock wisserliga troon / hwilken de bekomma / som sagdt är / genom Döpelsen och thens H. ANdes förnyielse. Och samma H. Ande är icke fåfäng hoos them / uthan wärcker i them sådana motus eller rörelser / som Gudhi äre tacknämlige / effter theras sätt. Therföre besluter man så: Såsom the haffua then salighgörande troon / så äre the och rättferdigha / haffua fridh medh Gudh / ära Gudz barn och arffuingar / och JEsu CHristi medharffuingar til thet ewiga liffuet.

Läran.

Thenna är förklaringen om menniskiones rättferdigheet / som gäller för Gudh: Ther aff wilj wele tagha en lära / en tröst och een förmaning. Lära skola wij betänckia wår älendheet / att wij nu meer icke äre i fullkomlighetennes och oskyllighetennes stånd / uthan genom Adams fall komne ther ifrå / äre syndare wordne / skyllige under Gudz wrede / döden och then ewiga fördömelsen. Såsom S. Paulus säger till the Romare cap. 5. Genom ene menniskio är synden kommin i werlden / och för syndennes skull döden. Och är så döden kommin öffuer alla menniskior / effter the alla syndat haffua. Gudz sanna kunskap och kennedom haffua wij mist / såsom och then heligheet och rättfärdigheet i hwilken wij skapade wore. Therföre födas wij här til werlden uthi owetenheet / oheligheet och orättferdigheet / alt wårt dichtande och trachtande thet är ondt alt ifrån moderlijffuet. Kunna altså intet göra Lagen tilfyllest / och ther igenom rätferdige warda: Ty Lagen är andeligh / men wij äri kötzlige / sålde under syndena. Säger Paulus om sigh. Rom. 7. Myckie mindre kunna wij genom Menniskio stadgar / uthwertes heligheet / och Pharisaiske gerningar bliffua rättferdigha uthan troon. Såsom man noghsampt märkia kan / aff then stolta Phariseen / som sigh så myckit berömde för Gudh / ther om man läser Luc. 18.

Trösten.

Och är wår tröst / at wij therföre icke skola bliffua förskutne ifrån Gudh / och ewinnerliga förtappade: Ty GUdh sielff haffuer funnit itt synnerlight sätt / genom hwilket han haffuer frelst oß ifrån wåra synder och all orättferdigheet / i thet han haffuer sendt sin Son i werlden til at borttagha werldennes synd / och göra alla bootferdiga syndare rätferdiga och saligha. Wil altså then ewighe och barmhertighe GUdh / ingen syndares dödh: uthan at alle omwenda sigh och leffua / ångra theras synder / fly til Gudz barmhertighet / och begära lijff och saligheet gneom Christum JEsum. Ty tå förlåter han öffuerträdelsen och synde öffuerskyler / som Dawid talar Psal. 32. Ja / han kastar them i haffzens diup. Mich. 7. Och kommer them aldrigh mera ihugh / Jer. 31. Och åter igen skäncker oß JEsu Christi rättferdigheet / som han medh sin dödh och pijna förwerfuat haffuer. Hwilken rättferdigheet / effter hon är fulkommeligh så förmå hon betäckia wår swagheet / frelsa oß ifrån then tilkommande wredhe / och förwerffua oß en ewigh salighet.

Förmaningen.

Therföre skole wij / och alla wara förmante at förskaffa oß samma rättfärdigheet: Hwilket skeer / när wij medh flijt och alfwar höra Gudz ord predikas: Ty troon är aff predikanen: Men predikanen genom Gudhz ord. Rom. 10. Så gick thet then purpurkrämerskan Lydia / om hwilken wij läsa / Act. 16. När Paulus predikade / lydde hon til / och HErren öpnade hennes hierta / at hon gaff acht uppå thet han sadhe / och lät döpa sigh / och alt sitt hws.

[/]

Til thet andra / skole wij bidia om trones förökelse / och säya medh CHristi Apostlar. Luc. 17. Herre föröka oß troon: och altijdh styrkia henne medh Sacramentzens rätta bruuk / ther igenom wij warde / lijka som / medh en pant försäkrade / om alt thet himmelska goda Jesus Christus oß förwerfwat hafwer.

[/]

Til thet tridie / skole wij och fliteligen wachta oß för synder emot samwetet / genom hwilka menniskian lijder Skepsbrott på trones wågna / Såsom Hymenæus och Alexander / om hwilka Paulus talar. 1 Tim. 1. Och twert om bewijsa wår troo medh goda gärningar: Ty säger Jacobus / Cap. 2. Troon / tå hon icke hafwer gärningarna / så är hon dödh i sigh sielff. Thet är /hon är intet annat / uthan een falsk och förgässligh mening. Skolom för thenskul lefwa effter Gudz lagh / älska Herren wår Gudh aff alt hierta / aff allo siäl och hugh / och wår nästa som oß sielfwa / Matth. 22. Thet är thet Christus säger. Matth. 5. Låter idart liws lysa för menniskiomen / at the måga see idra goda gärningar / och prijsa ider Himmelske Fader / som är i himmelen. Och i sådana Gudz fruchtan skole wij framhärda in til ändan / til thes Gudh han kallar oß aff thenna werlden. Ty säger Christus / hwilken som framhärdar / eller står fast uthi ändan / han skal blifwa saligh. Matth. 10.«
Detta var alltså griftetalets första del. Luthersk-ortodoxt så det förslår. Perforerat av bibelcitat. Välformulerat som en bok. Som avsett för att tryckas. – Min omedelbara reaktion är – hur stod folk ut med att lyssna! En van människa sägs kunna behålla koncentrationen i runt fyrtiofem minuter. Griftetalet, med dess formelsvenska, fortsätter långt efter detta längre utdrag som jag här återgett. – Det torde ha tagit en god stund att ta sig igenom den där dagen i början av juni för 381 år sedan, när junker Gustav Banér begravdes...

Men, om vi ser förbi den gammaldags stavningen, och grammatiska ändelser som vi inte längre använder, så märker vi likväl, att språket förändrats förvånansvärt lite under alla dessa år. Vad vi anar här, torde vara en tidig signal, om att den lärda svenskan håller på att bli utbrett standardiserad. Där King James Version av Bibeln i Storbritannien 1611 skapar en enhetlig engelska, kan säkert Gustav Vasas Bibel av år 1544 lägga grunden till en rikssvenska. Med griftetalet från 1619 som exempel, ser vi hur en svenska som är klart och tydligt igenkännbar utkristalliserats – åtminstone i ett lärt skikt av samhället, såsom hos prästerskapet.

Sen bjuder ju ett utdrag som det ovan på en fin möjlighet att analysera teologi. Men det låter jag bli. Nu i alla fall.

* * *

Jag har inte kunnat identifiera en Göstaff Baner som dog 1619 – nutida stavning Gustaf Banér – av den senare friherrliga släkten Banér. Titeln junker kan antyda att Gustaf var en förhållandevis ung man av fin ätt. Är han ung, kan detta rimligen förklara varför jag (ännu) inte fått fram information om honom. Kanhända behövs ett bibliotek.

0 kommentarer: