Dikt: Naglfar

I fören står fadern –
fadern till Hel
och till Fenris
och ormen –
i fören på nagelskeppet,
och varma vindar viner.
Med kräklan slår han i relingen:
"Framåt, mina döda! Framåt!"
Och skeppet kränger
och skymningen faller.