tisdag 17 oktober 2017

Bokrecension: Svenska öden | Erik Almquist, m.fl.

Svenska öden: De bästa personporträtten ur magasinet Filter innehåller sexton intervjuer med olika svenska kulturpersonligheter, intervjuer som tidigare varit införda i magasinet Filter.

Författande journalister har varit Erik Almquist, Christopher Friman, Martin Aagård, Mattias Göransson, Marcus Joons och Ika Johannesson.

Boken utkom 2012.

* * *

Vad är en bra intervju? Ja, en av de saker jag uppskattar är när den känns sann och genuin, när den fångar dragen av den som intervjuas, ungefär som när en konstnär lyckas fånga något av själen i den han eller hon målar av på sin duk. En sådan genuinitet tycker jag att intervjuerna som samlats i Svenska öden har.

Det är nu några år sedan texterna skrevs. De härrör från tiden för förra decennieskiftet. Mycket kan säkert sedan dess ha ändrats i de intervjuades liv, men då, när intervjuerna genomfördes, kapslade de in just den tiden och hur personerna just då såg på sitt förflutna.

Det rör sig i Svenska öden inte om några snabba telefonintervjuer. Tvärtom är det här verkligen fråga om djupintervjuer, sånär som i utifrånporträttet av Gerard De Geer, som inte ställer upp på intervju men ändå porträtteras.

Men ibland verkar journalisterna mer eller mindre ha levt en tid med dem de porträtterar. En sådan bekantskap som i det läget måste uppstå borgar säkert för en större förtrolighet: att intervjuobjekten kanske släpper lite på garden, något som måste vara känsligt för dem som lever i offentlighetens ljus men ändå vill ha något av en privat sfär omkring sig.

Sexton intervjuer ryms i Svenska öden. En del av dem rör storkändisar, andra har åtminstone jag knappt eller inte alls hört talas om. Jag märker att det spelar föga roll, för alla har de något att berätta om. Det är inte nödvändigtvis så att jag automatiskt tycker om alla personer som framträder mellan bokens pärmar, men inte heller det spelar någon större roll. Porträtten är realistiska, oavsett dragen som framträder med hjälp av journalisternas ord.

* * *

Några av intervjuerna blir kvar lite extra hos mig. Det gäller till exempel journalisten Erik Almquists personliga text om Sd-politikern Erik Almquist. Man tycker på något vis att man lär känna den senare, förstår lite var han kommer ifrån, hur han ser på världen.

En annan sådan text är den om Johann Neumann, känd som Ipren-mannen, som också skrivits av journalisten Erik Almquist. Neumann, som för de flesta väl är känd som den spelande och sjungande värktabletten, äger uppenbarligen ett stort djup, säkert bland annat frammanat genom hans extraordinära levnadsöde.

* * *

Jag gillar när tidskrifter ger ut sina bästa verk i bokform. Allra helst läser jag ju text i bok. Jag gillar när Populär Historia gett ut artikelantologier, och jag gillar att Filter gav ut sin intervjusamling. Det är en bok att frossa i och lära av. Tekniskt möter man god intervjuteknik. Och kunskapsmässigt lär man – tycker man – något känna personer som Carola, Robyn, Hannes Råstam, med flera.

Gott jobbat, Filter! — Jag läser gärna fler kvalitetsintervjuer som kommer från det magasinet.
– – –
Svenska öden: De bästa personporträtten ur magasinet Filter, Erik Almquist, m.fl.. Magasinet Filter 2012. ISBN: 978-91-85279-13-5. 319 sidor.

0 kommentarer: